Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


    Mer innehåll nedan
    Fortsätt scrolla

    Historik för örja

    1. 1. örja, götal. dialekt: strypa, draga tillsammans noten; i sveal. dialekt: öra i den senare betyd.; den förra formen av ett fornsvenska *yrghia, imperfekt *yrghþe varav *ördhe, vartill analogiskt infinitivformen öra; av urgermanska *wurᵹian, i avljudsförh. till t. ex. fornhögtyska wurgil, snara, i avljudsförh. till litauiska veržti, snöra till, osv.; se närmare det besläktat varg. — Härtill äldre nysvenska örewa(a)k, vak där noten dras upp ur isen, 1681, svenska dialekt örjevak; svenska dialekt örjsnara med mera Jämför v. Friesen Fatab. 1914 s. 222.
    2. 2. örja, svenska dialekt, dy, av *yria, vartill bland annat västg. ortnamn Örlanda Veden, förr bland annat Örielande, fornnorska Yrjar, nu Ørja, varom närmare under det i avljudsförh. till dessa ord stående ör.

    Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

    Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

    Mina sökningar

      Dagens namnsdag

      Mest sökta