Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Historik för översvinnlig
- översvinn(e)lig, Bib. 1541: 'thenna offuerswinneligha klarheten' (2 Kor. 3: 10), 'thñ offuerswinnerligha . . kundskap' (Fil. 3: 8), bildat efter Luthers uberschwenglich, nyhögtyska überschwänglich (jämför unüberschwinglich), till überschwang, översvinnlighet, till schwängen, schwingen o. schwang (se svinga, svänga o. svang); därjämte äldre nyhögtyska überschwenklich med mera Ordet har skapats av bibelöversättarna (jämför ängd). I NT 1522 har Luther å motsvarande st. vbirmessigen (varefter den svenska översättningslån 1526: öffuermåtughe) o. vmb des vberschwangs willen (jämför den svenska översättningslån 1526: 'then stora offuergång som är . .'). Formen med -r- från Fil. 3: 8 uppträder rätt ofta även sedermera, ännu t. ex. Thomander. — Härtill bildades ungefär samtidigt verbet öfversvinna, t. ex. L. Petri 1555: 'öffuerswinnande stoor kärleek', Ps. 1572: 'Skal nådhen öffuerswinna'. — Formen med -svinn- för väntat -sving- eller snarast -sväng- är påfallande. Skulle här möjligen föreligga en anknytning till försvinna (fornsvenska forsvinna)? — Ordet har för övrigt i senare tid ett par gånger lånats eller överflyttats till sv.; dels i formen öfversvänglig, Åström i LBÄ 1799 o. sedan brukat av vissa fosforister, Elgström 1809 (klandrat i Journ. f. litt. o. theat. 1809) o. särsk. Palmblad Polyfem 1810 och så vidare Tiden 1848 (utgiven av Palmblad), o. dels ss. öfversvinglig, Ahnfelt Stud.-m. 1857, Sturzen-Becker, den förre även öfversvinglig.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.