Definition av bortge
- (eller bortgiva) ge bort
Unionskonungarna brukade också bortge de viktigaste länen och de förnämsta andliga ämbetena åt danska ämbetsmän.
Den biltoge fick inte ta arv, inte genom testamente motta eller bortge egendom och inte vittna.
Bestämmelserna tillkom som en begränsning i den under senare delen av 1500-talet efter hand framvuxna seden att understundom bortge kronans gods eller räntor åt enskilda till evärdlig egendom.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.