Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
brink i ordbok från 1870
Historik för brink
- brink = fornsvenska, da.; trol. lån från medellågtyska brink, backe, brädd = engelska (lån?); jämför det inhemska svenska dialekt bräkka (brikka), fornsvenska brækka = fornisländska o. fornnorska brekka, med -kk- av -nk- (jämför t. ex. blank ~ black), samt äldre danska brink, brant, av en urindoeuropeiska rot bhreng (jämför under bringa 1).
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
brink i sammansättningar
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs brink?
singular | plural | |||
---|---|---|---|---|
obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
nominativ | en brink | brinken | brinkar | brinkarna |
genitiv | en brinks | brinkens | brinkars | brinkarnas |