Historik för bruckla
- bruckla, bråka, varav substantiv bruckel, bråk, t. ex. Strindberg, från gat- o. förbrytarspr., väl till bråka.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.