Historik för desman
- desman. mysk (nu mest i sammansättning, ss. desmansråtta), jämför desme Var. rer. 1538, desmo- Bib. 1541, desman 1677, svenska dialekt desma, desmar med mera, danska desmer, från medellågtyska desem, dessmer- = fornsaxiska desamo, anglosaxiska disme (jämför Wadstein IF Anz. 14: 30), franska desman; även i slaviska språk Sammanhänger väl på ett eller annat sätt med fornhögtyska bisamo (se bisamoxe), vars b genom dissimilation blivit d som i medellågtyska besemer (se besman) › lågtyska deesemer; ordet måste i så fall från någon dialekt ha lånats i de övriga spr.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.