Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Hur används ordet gruffa?
En liten knuff vid sargen och vilken hockeyspelare som helst börjar gruffa och larva sig.
Man vill ju gärna hitta något att gruffa om.
Just den omständigheten kan också ge en del av förklaringen till att Karlsen nedlåter sig till att på debattplats gruffa om polisens nya arbetstider.
Det är i alla fall bättre än att stå och gruffa i gathörnen!
Han kan heller inte förklara att det finns vittne sett honom gruffa med målsägaren.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Historik för gruffa
- gruffa, i litter. först mot slutet av 1800-t.; egentligen = sydsvensk dialekt groffa, smågrymta; ljudhärmande; jämför grymta.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Liknande ord till gruffa
gruffa i sammansättningar
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs gruffa?
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att gruffa | att gruffas |
| nutid | gruffar | gruffas |
| dåtid | gruffade | gruffades |
| supinum | har|hade gruffat | har|hade gruffats |
| imperativ | gruffa | |
| particip | ||
| presens | gruffande | |