Vad betyder jo?
- se justitieombudsman
- (jakande svar på nekande fråga): Kommer du inte? Jo! (endast i finlandssvenska: 'Kommer du? Jo');
utan egen betydelse i en del uttryck(et): Hur mår du? - Jo, tack bra;
jo vars för all del, någorlunda. Ofta förstärkt till joho (jo visst) eller fördubblat till jojo (uttryck(et) för ironi eller skadeglädje: så kan det gå, det var väl det jag trodde etcetera)
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Uttryck och ordspråk relaterade till jo
Uttryck som innehåller jo
- Jo, jag tackar, jag
Betydelse: Uttryck för att något var bra
Uttryck och ordspråk sammanställda av Sinovum Media.
Historik för jo
- jo, Balck 1603 i uttryck jomän, Ekeblad 1655: jo i modern betydelse = da.; av omtvistat ursprung; enligt somliga en ursprungligen trycksvag biform till äldre nysvenska jå (se ja); enligt andra gammal avljudsform till ja; knappast lån från medellågtyska io. Litteratur hos Noreen V. språk 3: 115 n. 3. — I äldre nysvenska liksom ännu i finnl. i betydelse 'ja'.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
jo i sammansättningar
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs jo?
oböjligt | jo |
---|