Historik för kulta
- kulta, verb, springa smått (om barn), rulla, 1730: kulta til wägs = norska, där även: avrunda och dylikt, till kult 2, 3 (liksom kullra till kult 2, 3), sannolikt dock påverkat av kull 3 o. kullra. — I norska även kultra.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.