Historik för lanter
- lanter, nu blott (huvudsakligen dialekt) i uttryck spela lanter med någon, driva gäck med, narra; namn på ett kortspel, knekt, Lagerström 1737 = danska, av engelska lanterloo (nu loo), av franska lantur(e)lu, ursprungligen ett omkväde (från 1630), sedan: prat, dumheter, o. slutligen beteckning för ett visst kortspel. Se Murray o. Palmlöf Från fil. fören. i Lund 3: 306.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.