Synonymer till namn

• 0. det någon eller något heter eller kallas: mitt namn är Erik, har katten något n.?, ge namn åt en ny vara, en person vid namn NN (som heter NN);
     omtalad person: hon är, har skapat sig ett (stort) namn inom ...;
     någon eller något som åberopas: i föreningens namn (på föreningens vägnar), i lagens namn, halt!, hur i herrans namn kan du göra så? (hur i all sin dar ...?), i ärlighetens namn (om man skall vara ärlig);
     ha namn om sig att vara ... anses för ...;
     nämna något vid dess rätta namn säga sanningen om något;
     bara till namnet, mera till namnet än till gagnet skenbart, inte i verkligheten || -et;
     pl. =, best. pl. -en

Uttryck som innehåller namn

• bara till namnet
  Betydelse: Bara formellt, bara som namn
  Exempel: "Företaget fanns kvar till namnet men hade blivit uppköpt. Han har slutat skriva och är numer bara författare till namnet."
• både till namnet och gagnet
  Betydelse: Både formellt och i praktiken
  Exempel: "Man måste vara kapten både till namnet och gagnet"
• Ett hett namn
  Betydelse: En trolig kandidat; en högaktuell person
  Exempel: "Portugisen är ett hett namn i Nobelspekulationerna"
• Få sitt namn inskrivet i himlen
  Betydelse: Vara godhjärtad
  Exempel: "Så solidarisk som hon är kommer hon att få sitt namn inskrivet i himlen"
• Göra sig ett namn
  Betydelse: Bli berömd
  Exempel: "Han har gjort sig ett namn som arkitekt"
• göra skäl för sitt namn
  Betydelse: leva upp till det som namnet antyder eller det rykte ett namn har
  Exempel: "Nära Vita havet frös gjorde det verkligen skäl för sitt namn"
• Ha namn om sig att vara
  Betydelse: Vara ansedd som
  Exempel: "Han har namn om sig att vara en god ledare"
• i rätt
  Betydelse: Om man ska vara ärlig, rättvis
  Exempel: "I rättvisans namn måste man säga att han gjorde sitt bästa även om han inte lyckades"
• i ärlighetens namn
  Betydelse: Om jag ska vara ärlig
  Exempel: "I ärlighetens namn var restaurangen en besvikelse"
• Känna någon bara till namnet
  Betydelse: Bara känna till namnet på någon; inte känna personligen
  Exempel: "Jag känner honom bara till namnet"
• Kärt barn har många namn
  Betydelse: Uttryck för att den som är omtyckt ofta har flera smeknamn
  Exempel: "Mobbe, nalle, smartphone, mobil – kärt barn har många namn"
• Nämna något vid dess rätta namn
  Betydelse: nämna något vid dess rätt namn
  Exempel: "Vi måste nämna korruptionen vid dess rätta namn"
• Vad i herrans namn
  Betydelse: Uttryck av förvåning: vad i hela friden?
  Exempel: "Vad i herrans namn är det där för något?"
• Värd namnet
  Betydelse: Som är värd att kallas så, som gör skäl för sitt namn
  Exempel: "Vi måste ha en utbildning värd namnet; den här datorn är inte värd namnet"

0. Adam blev över en natt ett välkänt namn och ansikte.

   Årets begynnelsebokstav för alla nya djur på Skansen är Q och jag förstår att djurvårdarna hade svårt att hitta på bra namn på oss.

   Kvartsfinalerna i tennisturneringen Swedish Open avverkades under fredagen för att bara lämna fyra namn kvar i tävlingen.

   Det var långt nog för att sträcka sig in i historieböckerna medan Everetts tal och namn i stort är glömda.

   Efter att ha registrerat sig i förväg har väljaren traditionellt bara behövt ta med ett offentligt dokument där namn och adress framgår.

• Betydelse: Ord, hvarmed person eller sak betecknas, till skilnad ifrån andra.

  Synonymer: benämning, förnamn, dopnamn, kristningsnamn, tillnamn, binamn, vedernamn, öknamn

• Betydelse: Är i vissa talesätt det allmänna omdömet om en person, till exempel: hafva godt, dåligt namn om sig.

  Synonymer: rykte, frejd

1. namn = fornsvenska = fornisländska o. fornnorska nafn, danska navn; (liksom vatten eller björn, örn och så vidare) från synkoperande kasus av en n-stam (jämför t. ex. gotiska plural namna) i gotiska namô n. (det ursprungligen könet), fornsaxiska, fornhögtyska namo m. (nyhögtyska name), anglosaxiska nama (engelska name), av urindoeuropeiska *(o)nō̆men- i latin nōmen (varav svenska nomen), forngrekiska ónoma (jämför anonym, onomatopoetisk, pseudonym, synonym), sanskrit nāman-; med avljudande motsvarigheter i övriga språkfamiljer, t. ex. fornslaviska imę (av *mĭen- , av *inmen, av urindoeuropeiska *n̥-men-). Enligt H. Petersson Heterokl. s. 167 böra de växlande formerna förklaras ur ett heteroklitiskt paradigm urindoeuropeiska nom. *nōm, *nom genitiv *nemnés, *n̥mnés. — Ordet hör icke., såsom ofta antagits, till urindoeuropeiska gnō-, känna (se d. o.): latin cognōmen och så vidare beror väl på sammanblandning med ett *gnō̃men = forngrekiska gnōma n., kännetecken. — Jämför namne, nämligen.