Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Historik för nor
- nor, i äldre nysvenska även om en lång smal bäck; egentligen dialekt, men förtjänt att återupptagas i riksspråk: sund eller å mellan tvenne bredare vattendrag = fornsvenska, norska, danska dialekt (havsarm med smal öppning); i en mängd svenska ortnamn, såsom sjön. Noren, Halvars- o. Vällenoren samt Nora, Norsholm, Skällnora; av urgermanska *nōra- n.; i avljudsförh. till urgermanska *narwa-, trång, i fornsaxiska naro, anglosaxiska nearo (engelska narrow), jämför fornisländska o. fornnorska Nǫrva- (o. Njǫrva)sund, sundet vid Gibraltar, o. vidare *nerw- i sjön. Njärven osv.; besläktat med lett. nārs, narws, krampa, klove; till en urindoeuropeiska rot ner, bland annat sammandraga, åtsnöra (med s- i snara). Jämför narv 1, Närke. — Till ortnamn, vari nor ingår, äro en del familjenamn bildade t. ex. Noreen, tidigare Norenius, efter Nors pastorat Vrml.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs nor?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | ett nor | noret | nor | noren |
| genitiv | ett nors | norets | nors | norens |