Historik för ora
- ora, dialekt, obebyggd mark, öde fält, stenig skogshöjd = äldre danska ore; kan i vissa svenska dialekt ej återgå på ett fornsvenska urþ- = fornisländska o. fornnorska urð, stenig grund och dylikt (se Orust), utan synes åtminstone i vissa fall böra återföras på ett war- (med kombinerat u-omljud o. senare uddljudsförlängning som i ok osv.); jämför Holms vara Hall. i samma betydelse o. se Vara. Sahlgren NoB 7: 186 f.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.