Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Historik för orne

  1. orne, fargalt = fornsvenska, danska, svenska o. danska dialekt även urne, av urnordiska *urRn- av urgermanska *(w)urznan-, egentligen 'hanndjur, betäckare, avlare', besläktat med forngrekiska ársēn, árrēn, man, érsēn, manlig, fp ers. aršan-, man, sanskrit r̥ṣabhá-, tjur, ytterst: befuktare, sädesutgjutare, jämför sanskrit árṣati, rinner, eller, med samma betyd.-utveckling, besläktat med latin verrēs, galt, sanskrit vr̥ṣa-, tjur, vr̥ṣan-, man, hanne, hingst, vr̥ṣabhá-, tjur, vr̥ṣṇí-, vädur, vr̥ṣaṇa-, testikel, lett. versis, oxe, jämför sanskrit várṣati, regnar, forngrekiska érsē, dagg; alltså till någon av parallellrötterna ers eller vers, fukta, väta (jämför under urin); liksom oxe, egentligen: tjur, till sanskrit ukṣáti, väter. Jämför det ursprungligen likbetyd. ur (oxe) ävensom orre (av *urzan- : orne = hjässa : hjärna). Se författare Etymologiskt Bemerk. s. VIII. En parallell betyd.-utveckling möjligen i litauiska szẽrnas, vildgalt (Berneker IF 8: 284); jämför även under göt. — Ett helt annat ord, som stundom felaktigt sammanförts med orne, är likbetyd. svenska dialekt rån(n)e, fornsvenska, fornisländska o. fornnorska runi, jämför svenska dialekt runnväre, -bock, danska dialekt runne, löpa i brunst, svenska dialekt ränna, vara brunstig, besläktat med rinna o. ränna.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Mest sökta

      Hur böjs orne?

      substantiv
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativen orneornenornarornarna
      genitiven ornesornensornarsornarnas