Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Definition av snärpa
- 1. (subst.) väldigt grovt hagelkorn 2. (verb) låta strävt (om vissa fågelläten)
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Historik för snärpa
- snärpa, sammandraga, snörpa, t. ex. Sandström Natur- o. arbetsliv 1908, för övrigt ovanligt i skriftspr. = norska snerpa detsamma, danska snerpe, jämför nyhögtyska dialekt schnerfen detsamma, av urgermanska *snarpian (jämför gotiska atsnarpjan, beröra), kausativum till st. verbet *snerpan (imperfekt *snarp), sammandragas, skrumpna = svenska dialekt snärpa, bland annat: vara snål eller ondsint, stundom träns.: snörpa, norska snerpa, sammandragas och dylikt, fornhögtyska sncr-fan (st. verbet men träns.), engelska dialekt snerp, skrympa, rynka på näsan; till en utvidgning av roten sner, vartill även snara, o. norska snerka, skrumpna, anglosaxiska gesneorcan; jfr. med avseende på rotutvidgningarna p o. k under skalk 2 o. skalp. — I betyd.'tilltaga, om kyla eller vind' i äldre nysvenska (Spegel 1685) svenska dialekt o. norska avlett, av det hithörande adjektiv snarp, varom under snärp. — Se för övrigt snörpa. — Ett annat ord är verbet snar pä, om lätena hos kornknarr, änder, grodor osv.; ljudmålande; jämför följ.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs snärpa?
| aktiv | ||
|---|---|---|
| grundform | att snärpa | |
| nutid | snärper | |
| dåtid | snärpte | |
| supinum | har|hade snärpt | |
| imperativ | snärp | |
| particip | ||
| presens | snärpande | |