Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Historik för so
- so = fornsvenska, danska = fornisländska o. fornnorska syr (med s. k. R~ omljud), ackusativ su, norska su, medellågtyska, 'fhty. sä (nyhögtyska sau), anglosaxiska sii (engelska sow), motsvarande latin sus, svin, forngrekiska (h)ys (se hyena), alban, fl i (av *sö-), avest, h u, vildsvin; allmänt indoeuropeiska ord, *sö; säkerligen efter djurets grymtande läte. Jämför s u gg a o. svin. - Diminutivavledn.: svenska dialekt | soss(a) t. ex. Frykd.-m. Värmland - Om ett samindoeur. ord för 'gris' se under f argalt. Dessa urgamla beteckningar bevisa icke i sig själva (lika litet som de för 'får', 'get', 'hund', 'häst' o. 'nötkreatur'), att djuren i indoeuropeiska tid varit husdjur, men åtskilligt talar starkt därför, bland annat särbeteckningarna för könet (oxe, ko) eller för ungen (föl, far- i far-galt). Som ex. på samindoeur. namn på husdjur, som i indoeuropeiska sannolikt ännu ej domesticerats, kunna nämnas and o. gås.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
so i sammansättningar
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs so?
| singular | ||
|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en so | son |
| genitiv | en sos | sons |